Dupont och Dupond på fel spår

duponddupont

Belgiska polisen är bekymrad. Så bekymrad att den lägger ut en varning till medborgarna på sin hemsida. En varning som citerats över hela världen de senaste dagarna.

Vad är det polisen vill varna för? Har pedofilerna hittat nya metoder att lura barn? Har knarkligorna börjat prångla ut sina gifter på nya sätt? Är det nya terrordåd på gång?
Nej, det som polisen vill varna allmänheten för är Facebooks känsloikoner.
Ni vet, de där knapparna med alternativ till Gilla, där vi kan älska, skratta, säga wow, gråta och bli arga också.

Varför vill polisen varna för dessa? Är knapparna kapade av illasinnade hackare som tar pengar från våra bankkonton?
Nej. Den belgiska polisen är bekymrad över vår personliga integritet. Över att vi låter Facebook se vad vi har för känslor. För då kan Facebook ställa in så vi får annonser som anpassas efter dessa känslor.
Jag har funderat på detta hela helgen och kommit fram till att det måste röra sig om ett missförstånd.

Kära Dupont och Dupond. Jag förstår att ni vill belgarnas bästa. Men jag tror inte riktigt ni förstår det där med Facebook. Ni förstår nog inte riktigt det där med känslor heller. Så här är det:

Det visas många annonser i våra flöden på Facebook. Det är det som bekostar tjänsten. Det är roligare att se annonser för saker vi är intresserade av än för saker vi inte är intresserade av. Jag ser hellre annonser för joggingskor än för plastikoperationer till exempel. Ni ser förmodligen hellre annonser för snygga svarta hattar och promenadkäppar än för bantningspiller.

Att Facebooks algoritmer får relevant information om vad vi gillar är inte fel, ännu mindre farligt, och i allra minsta grad en sak för belgiska polisen.

Om ni börjar använda de nya ikonerna själva, kära detektiver, så kommer ni att förstå att de inte är till för att uttrycka vår allmänna sinnesstämning, hur vi mår idag, utan är till för att reagera på budskapet i inlägget eller annonsen i fråga.

Om jag väljer gråtikonen när en vän berättar att hennes katt är sjuk är det inte troligt att Facebookflödet kommer att fyllas av annonser för pappersnäsdukar och kristerapi.
Om jag väljer den arga emojin på en annons för plastikoperationer tror jag tyvärr inte heller att Facebook minskar på sådana annonser. Det finns andra inställningar för att tala om att man inte vill se en annons.

Jag vet inte exakt hur Facebooks algoritmer fungerar, och det kan naturligtvis inte uteslutas att det finns något brottsligt bakom kulisserna. Det är bra att ni är vaksamma, Dupont och Dupond.
Men det här som ni ser som ett hot mot vår personliga integritet, att vi får se annonser som passar oss bättre, det är faktiskt inget olagligt. Dessutom kom de där känsloknapparna till på allmän begäran. Folk ville kunna göra mer än gilla.

Ni är på fel spår, Dupont och Dupond. Kolla där borta i stället!

,