Jag hamnade i fel bubbla

Jag blev tillagd i en Facebookgrupp av en bekant. Jag borde ha lämnat direkt. Då hade jag fortfarande varit lyckligt ovetande om orgoniterna.

Någon bjöd in mig till en grupp som vill stoppa 5G-utbyggnaden. Jag tycker det är bra att vi får modernare och effektivare mobilnät och var på väg att tacka nej. Men sen tänkte jag på det som kallas filterbubblor, att det kan vara dumt att bara ta del av åsikter från folk som har samma syn på verkligheten som en själv.

Jag började läsa inläggen i gruppen.
Deltagarna är övertygade om att 5G är skadligt, att radiovågorna kommer att göra alla sjuka. När de har huvudvärk tänker de inte att det nog är det tryckande vädret utan misstänker att det pågår ett test av 5G i närheten.
De hänvisar till forskning, trots att den forskning som finns inte visar på några hälsorisker med mobilnät.
Men 5G-motståndarna är övertygade om att såväl WHO som Strålsäkerhetsmyndigheten är köpta eller vilseförda, oklart av vem.

5G-motståndarna delar en youtubefilm, skickligt hopklippt som en dokumentär, där fakta blandas med fantasier och konspirationsteorier. I inledningen skymtar ordet chemtrails förbi, på slutet utmynnar det i att 5G kommer att förstöra vår fortplantningsförmåga så att mänskligheten går under. Det illustreras med spermier som simmar i en cirkel runt en mobil.

I facebookgruppen uppmanas alla att dela filmen och att skicka brev och ringa till medier och myndigheter.
Några sänder även ljus, positiv energi, till Strålsäkerhetsmyndigheten. De kallar det för ljusarbete.
Kanske inte konstigare än religiösa som ber böner, tänker jag välvilligt. Jag vill ju förstå hur de resonerar.

Sen läser jag om orgoniterna. De som är rädda för radiovågor placerar ut orgoniter för att skydda sig själva och andra. I sina hem, runt mobilmaster, på platser med wifi och på sina egna mobiler.

De länkar till webbplatser som säljer orgoniter. Det finns olika storlekar. De små kostar under hundralappen, de stora över tusenlappen.

Jag googlar lite och lär mig att orgoniter är plastbitar med ingjutna aluminiumspån och bitar av kvarts. De har sitt ursprung i Freudlärjungen Wilhelm Reichs teorier om orgon, en kraft som han bland annat trodde kunde bota impotens. Reich byggde orgonskåp folk kunde sitta i. Han blev dömd för kvacksalveri i USA.

Någon i gruppen tipsar också om var det går att köpa huvudskydd av silvertyg, att ta på för att klara sig i wifi-nät.

Jag vet inte om de som säljer ljushealing, orgoniter och foliehattar tror på det själva eller om 5G-motståndet bara är en plattform för att tjäna pengar på människors oro.

Min man tycker inte jag ska skriva om det. Han är rädd att vi ska få orgoniter i trädgården. Men jag tar risken. Vem vet? De kanske skyddar mot mördarsniglar?

Orgoniter säljs på nätet, i olika modeller. Är du orolig för 5G? Beställ inga orgoniter utan lär dig mer om vad 5G är. Du kan surfa till umea5G.se och läsa om hur det är tänkt att fungera i Umeå, som är tidigt ute. Eller sök på 5G på stralsakerhetsmyndigheten.seBild: Terry H, CC BY 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by/2.0

 

TEXT: EVA WIESELGREN

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten och andra morgontidningar 21 maj 2019.

Mobilen som kan se i mörker

TEST: Huawei P30 Pro
Pris: 8 990 kronor med 128 GB
Betyg: ★ ★ ★ ★ ★

Det här är den mobiltelefon som har bästa kameran just nu. Och det är nattbilderna som gör skillnaden. 

Det är natt. Jag ser knappt handen framför mig. Mobilkameran uppmanar mig att hålla still. Den fotograferar under flera sekunder.
Händerna darrar. Det jag ser på skärmen ser skakigt ut. Jag tänker att det kommer att bli en suddig bild.
Men fotot blir knivskarpt. Det visar mycket mera än jag kunde se med mina ögon.
Huawei har lyckats hitta ett sätt att ta bilder i svagt ljus som ger betydligt bättre resultat än konkurrenternas.

Nattläget är en verkligt praktisk sak. Att ljuset inte räcker till är en vanlig orsak till att bilder inte blir så tjusiga som vi tänkt oss. Kanske är du inte ute i natten och fotograferar så ofta. Men det blir lika bra i ett rum med svag belysning. Du behöver aldrig sätta på blixten.

Andra saker som gör P30 Pro till bästa kameramobilen är att du kan zooma och få detaljbilder med bra kvalitet av motiv på avstånd. Jag kan zooma in och få en närbild av en fågel i ett träd. Sitter den kvar blir det skarpt och bra. Om jag vill gå riktigt nära motivet istället finns ett supermakroläge som hjälper mig fånga solens reflexer i vattendroppen på blombladet eller en spännande spindelväv.

På baksidan av P30 Pro sitter fyra kameror med optik från Leica. Normalt behöver du inte fundera på hur de används. Automatiken sköter allt. Men den som vill kan till exempel avstå från möjligheten att zooma för att i stället ta en detaljerad 40-megapixelbild av landskapet.

Huawei var tidigt ute med bokeh, snygg oskärpa i bakgrunden. Det är de fortfarande bäst på. Effekten kan användas även till annat än porträtt. Det finns ett bländarläge där du väljer bländartal och pekar där du vill ha fokus.

Lite meckigt känns det med alla menyval och inställningar. Jag uppfattar Galaxy S10 Plus som jag testade nyss som enklare att hantera under fotograferandet. Bilderna från P30 Pro får bättre kvalitet. Men kanske missar jag att fånga några fina ögonblick för att jag trycker eller drar fel på skärmen.

P30 Pro har Android 9 som system. Det går att logga in med ansiktsigenkänning och fingeravtryck direkt på skärmen. Skärmen fortsätter ut över de rundade kanterna.
Det finns två enklare modeller, Huawei P30 och P30 Lite. De har inte lika bra kamera.
Här är ett foto av P30 Pro och en iPhone XS, med nattbilder tagna vid samma tillfälle. 

Det går att efterbehandla iphonebilden så att de mörka delarna blir ljusare, men det går inte att få samma detaljrikedom som på P30 Pro. Sätter jag iphonen på stativ och tar en bild med längre slutartid blir det inte heller lika bra.

Här är en bild tagen med bländarläget på P30 Pro, där det går att reglera skärpedjupet:

Den som fotograferar med mobil har väl oftast inte tid eller intresse att göra inställningar. Men det blir bra med automatiken också. Här är en landskapsbild:

Artikeln publicerades 14 maj 2019 i Göteborgs-Posten och andra tidningar.

Exit mobile version