Jag läser i Svenska Dagbladet om en svensk motsvarighet till Aribnb fast för hundpassning, inte boende. Verkar ju jättebra. Men när jag läst villkoren vill jag inte bli Dogbuddy.
Tanken är god. En webbtjänst som gör att den som behöver en hundvakt snabbt ska kunna sättas i förbindelse med en hundpassare via Dogbuddys tjänst. Dogbuddy sköter förmedlingen av pengarna och tar 20 procent av avgiften i ersättning.
När jag läst tidningsartikeln gick jag gick till Dogbuddys sajt och läste. Jag skulle kunna ha hundpassning som extrasyssla, absolut. Men villkoren kändes inte så bra. Först priset som de föreslår, 150 kronor för att passa en hund en hel dag. Och då ska Dogbuddy ha några tior av det i serviceavgift. Det känns inte som en bra timpeng till en ansvarsfull hundpassare som tänker gå långa promenader och ge hunden sällskap och sysselsättning hela dagen. Det går att sätta sitt eget pris, men ändå, de anger en ton som inte känns seriös. I uppmaningen att bli hundpassare står det ”Vi tar även hand om betalningen så att du kan fokusera på det viktiga – att ta hand om gulliga vovvar.” Som hundägare vill jag hellre ha hundvakt som valts för sin ansvarsfullhet, kunskap och erfarenhet än för att hen vill passa gulliga vovvar.
Det står mycket om att Dogbuddy har en försäkring. Det låter bra, men veterinärvårdsdelen av den täcker bara 2 500 kronor. Det blir ett bidrag till självrisken, men det blir hundägarens egen försäkring som belastas om något allvarligt händer. Däremot är ansvarsförsäkringen hög, alltså om hunden ställer till något som gör att någon kräver skadestånd.
En av de saker som står uppräknat i listan av vad försäkringen inte täcker är ”graviditet”. Det får mig att inse att det inte finns någon hundkunnig svensk person med i teamet bakom Dogbuddy även om det är en svensk som startat tjänsten. För hundar blir inte gravida, hundar blir dräktiga. Jag önskar att it-företag som Dogbuddy som får en massa pengar från riskkapitalister kunde lägga några av pengarna på översättning och faktakontroll. En annan sak som inte känns relevant i Sverige är att det är förbjudet för hundpassaren att ta av hundens halsband med namnbricka. Det var länge sen vi avskaffade kravet på att ha halsband med id-bricka på hundar här. Många har inte heller halsband utan använder sele.
Jag fyller ändå i formuläret om att bli hundpassare. På slutet är det ett test jag ska göra för att visa att jag kan klara att passa hundar. Jag tror att det kanske ska komma kunskapsfrågor och känner mig väl rustad eftersom jag gått många kurser om hundar och hundvård. Några frågor är vettiga, som att man inte ska släppa lös hundar man passar utan rasta dem i koppel. Men mest är det frågor som ska visa att man förstått villkoren i tjänsten. Till sist kommer det som får mig att avstå från att göra färdigt proceduren. Det står att man måste böta 5000 kronor per kund om man tar emot kontanter av hundägare, om man alltså tar betalt utanför Dogbuddy-tjänsten. En tjänst som kommer med hot om bötesstraff känns inte bra.
Så jag blir ingen Dogbuddy. Kanske är jag onödigt gnällig. Kanske är jag som taxichaufförerna som gnäller på Uber, känner mig hotad av något nytt. Å andra sidan har jag aldrig passat hundar mot betalning.
Dogbuddy är inte först med idén. Det finns flera liknande tjänster som redan är i bruk i Sverige. Tasspass.se har till exempel ett liknande upplägg och tar mindre i avgift, 15 procent.