Ser ut som du … NEJ, klicka inte!

Nu är det dags igen. Ett virus går runt på Messenger och många verkar klicka utan att tänka sig för. Så här gör du om du drabbas:

Samma typ av virus har funnits flera gånger tidigare. Det kommer ett meddelande på messenger från en av dina vänner, en länk till en video och någon text som ska få dig att bli nyfiken. Det står att videon är på dig eller liknar dig. Ofta är det också en emoji med i länken.

Den som klickar på länken brukar komma till en sida där man uppmanas logga in för att kunna se videon. Men det är ingen riktig inloggningssida. Här stjäls dina inloggningsuppgifter. Sen skickas viruslänken vidare i ditt namn.

Du märker inget av detta förrän dina vänner börjar tala om för dig att du skickar spam.

Vad du ska göra om du drabbats:

Gå till säkerhetsinställningarna på Facebook (som äger Messenger, inställningarna gäller där också). Byt ut lösenordet. Har du samma lösenord på andra tjänster måste du byta där också. Det är stor risk att dina uppgifter ligger ute på nätet, för andra bedragare att hämta.

Sen ska du sätta på tvåfaktorsautentisering. Och det ska du göra även om du inte drabbats, för att minska risken att bli hackad.

Tvåfaktorsautentisering innebär att om du loggar in från en ny dator eller mobil måste du bekräfta att det är du med en kod som skickas till din mobil.

Det är bra – då kan ingen kapa ditt konto från sin egen dator. Men det gäller att du kommer ihåg det om du byter mobilnummer.

Det finns olika lösningar här som hjälper dig om du till exempel tappar din mobil. Läs igenom alternativen i Facebooks säkerhetsinställningar och välj det som verkar bäst för dig.

I Facebookinställningarna kan du också se vilka appar och spel som har tillgång till ditt konto. Det kan vara att du gett en app tillåtelse att till exempel publicera resultatet i en quiz du gjort på Facebook. Något som verkar oskyldigt, men som sen används på andra skumma sätt.

Här kan ta bort appar du inte längre använder. Du kan också inaktivera möjligheten att låta sajter och appar göra saker i ditt namn på Facebook.

Och så förstås det vanliga rådet – klicka inte på länkar utan att tänka efter först. Speciellt inte om det känns jätteviktigt att klicka, om det till exempel står att en vän är i nöd, eller att ditt bankkort blivit kapat. Det är då du ska vara extra försiktig. Är det något som kommer från en vän – ring upp och fråga vad som hänt. Är det något som ser ut att komma från en bank eller tjänst du använder – surfa dit från din webbläsare istället för att klicka.

En del bedrägerier är uppenbara, men andra är skickligt gjorda. Det är lätt att trilla dit även om du är smart.

Det var inte jag, det var min avatar

Mina avatarer. Bitmoji är äldst men hänger med sin tid, Apples kan ha gråsprängt hår och göra bra miner, Facebooks kan ha fläta.


Jag kan inte lägga in de gråa håren vid tinningarna. Om jag inte sminkar mig får jag inga ögonfransar alls. Facebooks nya avatarer är inte perfekta. Och det är nog tur. Om de såg ut precis som oss själva skulle det kännas ganska läskigt.

Du har nog inte missat att Facebook börjat med avatarer. Den som gjort sin avatar lägger upp den i flödet. Vännerna kommenterar med att det är likt eller säger kanske snällt att det inte blir lika snyggt som i verkligheten. Många tycker det verkar kul och gör också sin animerade lilla avbild.

Jag är kluven till avatarerna. När Bitmoji började med detta för många år sen tyckte jag att det var jättekul. Jag grejade mycket med min avatar, bytte kläder och höll på. Den avataren var först, jag har använt den i Snapchat också, och fast den är en yngre upplaga av mig och inte så lik är det den jag känner igen mig i.

Sen har jag en Apple-avatar, men den har jag inte lagt så mycket krut på. Ändå har den både min rätta ögonfärg och åldersrynkor. Men det är roligare att prata som en giraff eller drake om jag vill skoja till det i Apples meddelanden.

När du gör din Facebookavatar kan du sätta på kameran och få en liten spegelbild av dig själv att jämföra med.

Hm. Inte så likt.

 

Tyvärr fanns inte min rödbrusiga hudton och fast jag maxade antalet rynkor räckte de inte till för att motsvara verkligheten. Gråsprängt hår fanns inte heller, jag fick antingen ta helgrått eller brunt. Så det fick bli brunt.

Den som inte sminkar sig är enligt Facebook helt utan ögonfransar. Det fanns inga naturliga att välja. Ögonbryn fanns däremot. Och jag kunde välja att ha håret i en fläta. Det kändes bra.

Medan jag håller på och försöker få avataren att likna mig tänker jag att det nog är tur att det inte går fullt ut. Jag har inget emot att bli gammal, särskilt inte när jag betänker alternativet, men jag tänker att utseendet inte är särskilt viktigt. Det var inte det när vi var unga, det är det inte nu. Visst har det betydelse, kanske särskilt vid första intrycket av en ny person. Men så snart vi lärt känna en människa spelar det mindre roll. Ibland verkar det snarare vara i vägen.

Avataren blir mitt alter ego, mitt andra jag. I ett spel kan min avatar vara hjälte eller en listig skurk, jag kan på skoj göra saker jag aldrig skulle göra i verkligheten. Avataren behöver inte se ut som jag.

På Facebook är grundtanken att vi ska vara oss själva. Men många visar även här en annan personlighet än i den fysiska världen. Vi tillrättalägger för att skryta eller underhålla vännerna med våra misslyckanden. Vi skapar en bild, och nu kan den bilden understödjas av en liten animerad version av oss själva.

Jag ändrar huvudformen lite till och kanske ögonbrynen ska se mer bekymrade ut? Men äsch, de som träffat mig vet ändå hur jag ser ut, ingen annan än jag själv bryr sig om mitt utseende eller min avatar.

Framtidens avatarer kommer nog att bli mer kompetenta, inte bara ett utseende. Kanske kommer de att kunna sköta våra rutinmässiga sysslor på sociala medier. Gilla och ogilla inlägg. Gratulera folk som har vunnit priser och fyller år. Lägga ut våra bästa foton när vi gjort något kul. För att sedan ge oss en sammanfattning av vad som hänt och hojta till om något kräver vår uppmärksamhet.

Så medan våra avatarer håller på och umgås på sociala medier kan vi själva njuta av fågelsången eller sova eller bygga hus eller vad som nu är viktigt.

Och har det fattats något dumt beslut på onlinemötet kan vi skylla ifrån oss och säga: Det var inte jag, det var min avatar.

TEXT © 2020 EVA WIESELGREN

PS: Har du inte gjort någon avatar på Facebook än så hittar du den i dina inställningar. Tryck på ”Visa mer” om du inte ser rubriken Avatarer.

Facebook inför video-rum

Från Mark Zuckerbergs presentation på Facebook. Snart möts vi i Messenger-rum.

 

Nu kommer Facebook med ett alternativ till Zoom och andra tjänster för videomöten. Messenger ska få mötesrum där många människor kan videochatta med varandra.

Facebook har fått ökad betydelse under Coronaviruset. Får vi inte träffas i verkligheten vill vi göra det på internet.

Nu inför sociala mediejätten nya tjänster för att vi ska kunna mötas online på flera sätt.

Mark Zuckerberg berättade om nyheterna i en livesändning på Facebook under fredagkvällen. Några av nyheterna som kommer att rullas ut framöver:

What’s app ska få möjlighet att ha krypterade gruppsamtal med flera deltagare.

Instagram ska få livevideos som kan ses på större skärmar.

Messenger ska få 360° bakgrunder drivna av artificiell intelligens (jag fattade inte riktigt var intelligensen kom in, men det rörde sig så jag blev lite sjösjuk av demonstrationen, hoppas det går att stänga av).

Messenger ska få mötesrum, som du kan bjuda in många eller inte så många av dina vänner till. Rum som är öppna bestämda tider eller där du droppar in när du känner för det. Det ska också gå att skapa rum som hör till ett evenemang eller till en grupp. Småföretagare ska kunna ordna virtuella möten eller livesändningar och kunna ta betalt av deltagarna.

Mark Zuckerberg berättade också att Facebook lägger mycket tid nu på att ta bort felaktigheter, som inlägg där det sägs att man kan stoppa Covid19 genom att dricka Klorin och andra livsfarliga tips.

Behövs de här nya mötesrummen? Ja, absolut! De flesta som funnits hittills är gjorda för näringslivets behov. Vi behöver virtuella enkla och kostnadsfria mötesplatser för privatpersoner och små föreningar.

När det kommer? Det sa han inte. Vi får vänta och se.

EVA WIESELGREN

Konsten att uppföra sig i grupper

Facebookgrupperna är fulla av – vanliga människor. Om du använder samma umgängesregler som i den fysiska verkligheten blir det oftast bra.

 

Om du blir bjuden på en tillställning med mycket folk, hur gör du då när du kommit in? Ställer du dig och skriker TACK FÖR INSLÄPP så alla ska höra? Inte? Gör inte så på Facebook heller.

Facebook har satsat på grupper de senaste åren. I stället för att bara se vad vännerna skriver och delar diskuterar vi med främlingar. Vi läser och skriver om robotgräsklippare, fårskötsel, böcker eller vad det nu är som känns angeläget.

En del grupper är små. Kanske träffas deltagarna utanför Facebook också. I en sådan grupp behövs inte mycket regler. Det går att skriva spontant lite som man känner för.

Andra grupper är större, med hundratals och tusentals medlemmar. Då får det du skriver stort genomslag. Har du skrivit något provocerande får du räkna med en debatt som kan pågå länge. Skriver du ”Tack för insläpp”, ”Följer” eller upprepar något som flera redan skrivit spammar du alla de andra.

I den lilla intima gruppen kan det vara helt okej att tacka för att du får vara med.

I den stora gruppen är det bara meningsfullt om du är en kändis eller expert inom ämnet.

En del grupper har rutiner för nya medlemmar. Kanske finns ett inlägg där alla ska presentera sig.

Det första du ska göra när du blir medlem är att läsa informationen om gruppen. Ofta finns ett inlägg med vilka regler som gäller, till exempel för att lägga in länkar och reklam. Det finns också information om vilka som är moderatorer. Det är till dem du ska vända dig med frågor om vad som får publiceras.

Om du är osäker – fråga en moderator i ett direktmeddelande innan du lägger ut något. Skriv inte ”Admin får ta bort om det inte passar”.

De som sköter sådana här intressegrupper är eldsjälar som lägger sin fritid på att ge andra en mötesplats. Sabotera inte deras arbete bara för att du vill sälja dina kängor eller locka folk till svågerns lägenhetsvisning.

När du kommit in på det där partyt med en massa okända människor ställer du dig troligen inte och skriker. Förmodligen går du runt och kollar läget och minglar, hör vad folk pratar om och ger dig in i intressanta samtal.

Gör så på Facebook också. Och har du hamnat på ett ställe där alla verkar tokiga och bråkar och förolämpar varandra och folk blir utslängda av säkerhetsvakter hela tiden – då är det bara att dra sig mot utgången. Och nej, du behöver inte ställa dig och skrika NI ÄR INTE KLOKA, JAG LÄMNAR NU innan du går ur gruppen.

TEXT: EVA WIESELGREN

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten och andra morgontidningar 25 februari 2020.

Ingen panik. Katten går att radera

Har du lagt in en lustig katt på fel ställe? Du behöver inte skriva tre ursäkter eller gå i kloster eller lämna landet. Bara ta bort den. I datorn ser det ut som till vänster, iphone och android till höger.


Din vän har skrivit ett finstämt inlägg om sin mormors begravning. Du vill skriva något deltagande men lyckas istället få ut en animerad katt som skriker OH MY GOD. Och det går inte att ta bort den! Eller jo, det gör det.

Jag ser det i mitt flöde på Facebook varje dag. Människor lägger ut saker som är fel på ena eller andra sättet. De förstår inte att de kan redigera eller ta bort sina inlägg och kommentarer utan börjar istället ursäkta sig och skriva rättelser i nya kommentarer.

Speciellt när det gäller pinsamma animerade GIF-bilder och emojis drabbas folk av panik och är övertygade om att bilderna hoppat in av sig själva och inte går att få bort.

De hoppar inte in av sig själva. Du kommer åt en ikon med fingret, kanske när du håller på med mobilen samtidigt som du gör något annat.

De flesta som ser en sån där animation i fel sammanhang förstår att det är ett misstag.

Istället för att skylla på barnen eller hundvalpen eller någon mystisk mobilförbannelse som vilar över just dig kan du bara radera den olämpliga bilden.

För att redigera ett vanligt inlägg håller du fingret (eller klickar med datormusen) på tre små punkter i högerkanten. Då får du upp en meny där du kan välja om du vill radera eller redigera. Om du redigerar kan andra senare se hur det ändrats genom att välja Visa redigeringshistorik. Är det något du vill ha bort helt ska du alltså välja radera.

På kommentarer syns inte de där prickarna alltid. I datorn visas prickarna när du för muspekaren till höger om kommentaren. I mobilen håller du ned fingret på kommentaren eller i det vita utrymmet vid sidan om den för att få fram menyn med valet att redigera eller slänga.

När kommentaren är en gif-bild som fyller hela utrymmet på bredden kan det vara svårt att förstå var man ska trycka i mobilen. I en del mobiler fungerar det att hålla fingret på själva bilden, men inte i alla. Då trycker du på det vita smala fältet under bilden.

Får du inte till det heller? Lugn. Det finns ett sätt som alltid funkar. Gå till din profil och välj att visa aktivitetsloggen (finns under Mer om du inte ser den i mobilen). Där ser du allt du gjort i tidsordning och kan ändra och radera.

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten och andra tidningar inom Stampen lokala medier 19 juni.

Nej du behöver inte lura algoritmen

Nej, du måste inte be dina vänner att kommentera för att du ska få se dem på Facebook i fortsättningen. Facebook vill minska skräp och spam och reklam för företag i ditt flöde, inte kontakten med dina vänner.

För några veckor sen berättade Facebook om förändringar de gör i sin algoritm. De vill prioritera kommunikation med vänner och familj och minska på inlägg från företagssidor. Ändringen är ett svar på kritik om att det är mycket skräp och meningslöst innehåll på Facebook, ett försök att få oss användare nöjda så att vi fortsätter använda tjänsten.

Tidigare har Facebook berättat att det inte ska löna sig att lägga ut ”klickbeten”, poster som vill locka oss att klicka med luriga rubriker, tävlingar där vi uppmanas att gilla och dela och annat som företag tar till för att få engagemang och besökare till sina sidor på luriga sätt.

Facebooks syfte är att det som engagerar oss på riktigt, får oss att kommentera och diskutera och berör oss utan att vi blir lurade till det för att vi hoppas vinna en badtunna eller ett ny bil, det innehållet ska synas i våra flöden. Skräpet ska bort.

Innehåll från olika medier ska visas om det kommer från medier vi bedömer som trovärdiga. Medier vi inte litar på ska inte synas i våra flöden.

Det finns mycket att disktuera om detta.

Men det finns ingen anledning att lägga ut poster där vi uppmanar vänner att kommentera.

Att det går runt sådana uppmaningar nu tror jag är en följd av en missuppfattning. Företag som är oroliga över att inte längre få gratis reklam på Facebook funderar på hur de ska få sina följare att engagera sig, att diskutera och kommentera. För innehåll som engagerar har större chans att synas.

Dina vänner kommer inte att plockas bort av Facebook.

Är det några vänner (eller företagssidor) du inte vill missa något från kan du välja att visa dem först i ditt flöde. Det gör du på deras profilsidor, tryck där det står Följer så får du upp alternativet att visa först.

Vill du öka chanserna att dina vänner ska läsa det du skriver är bästa sättet att vara dig själv. De är dina vänner för att de gillar dig eller för att ni har gemensamma intressen. Ställ en fråga om något, inte för att lura en algoritm utan för att du verkligen vill veta. Ska jag köpa de svarta glasögonen eller de röda? Är det någon jag känner som har en skåpbil? Vilket är bästa receptet på vaniljsås?

Ja, ni fattar.

Och det omvända, är det några vänner du sällan ser i ditt flöde? Kanske har de inte lagt ut något på länge? Hör av dig till dem och kolla läget? Var det länge sen ni sågs? Kanske kan ni hitta på något tillsammans?

Skriv det du vill skriva och det du tror att dina vänner tycker om. Då blir det bäst med algoritmen också. Den är inget monster. Bara kod som får Facebook att fungera.

Här kan du läsa Mark Zuckerbergs programförklaring om vad förändringarna går ut på.

Förföljd av korkade algoritmer

RUNDGÅNG. Jag delade en debattartikel från Dalarnas tidning på Twitter. Nästa dag hade min mobil valt ut den som speciellt intressant för mig.

 

Datorer som listar ut vad vi vill och servar oss är smart. Men när mobilen vill att jag ska läsa artiklar jag redan läst och annonserna visar byxorna jag redan köpt, då är det bara irriterande.

När jag ser tillbaka på teknikåret som gått handlar det väldigt mycket om artificiell intelligens. Det är maskiner som lyssnar och lär sig och anpassar sig för att hjälpa oss på bästa sätt. Smarta högtalare och digitala assistenter som kan göra allt från att berätta när bussen går till att beställa pizza.

I teorin alltså. I praktiken har de smarta assistenterna dålig koll på busstiderna där jag bor och vill helst jag ska åka till Partille och hämta min pizza.

Men visst, jag behöver inte använda digitala assistenter om jag inte vill. Jag gör det ändå för att vara hygglig. Om ingen pratar med dem kommer de ju aldrig att lära sig.

Värre är det med algoritmerna på webben. De har under året tagit sig allt större friheter, och det är tveksamt om deras syfte ens är att hjälpa mig.

Flödena på Facebook och Twitter som förut visade mina vänners inlägg i tidsordning visar nu vad algoritmerna tror att jag vill ha. Det betyder oftast saker som många har gillat och skickat vidare. Det kan ta lite tid innan ett inlägg hunnit få det där engagemanget. Så medan jag på Twitter matas med inlägg som gjordes igår och hunnit bli populära missar jag aktuella grejer mina vänner skriver just nu. De får jag se i morgon. Och de briljanta inläggen som skrivs av ett ensamt geni med få följare kommer ingen någonsin att läsa.

Med liknande urvalsmetod förser mig mobilen med nyheter. Artiklar som många i engagerat sig i visas i en lista. Algoritmen bakom verkar också ha koll, om än bristfällig, på geografin eftersom den ofta tycker jag ska läsa Borås tidning. Nu prenumererar jag inte på den eftersom jag inte bor i Borås och kan därför inte läsa artiklarna bakom betalväggen men det har inte algoritmen fattat. Jag kan inte stänga av det eller tala om vilka förslag jag vill slippa.

Dessutom är det ofta så att jag redan läst de artiklar som går att läsa, och inte vill se flera dagar gamla nyheter.

Annonserna har ännu inte nästlat sig in i min mobil, men ute på webben är de överallt och jagar mig. De visar skorna jag kollade på förra månaden och byxorna jag köpte förra veckan. Om och om igen kommer dessa byxor. Det är bra byxor. Men jag har redan köpt dem. Det är meningslöst för mig att se dem igen. Har priset sjunkit blir jag ledsen, men jag kommer inte att köpa dem igen. För affären som säljer byxorna är det ännu mer meningslöst, annonsen gör mig bara irriterad trots att jag gillar produkten.

De här annonserna går att välja bort och anpassa på olika sätt. Men vem orkar lägga tid på att joxa med det utan att ens få betalt?

Inte jag. Jag skriver om dem i stället.

Och hoppas att nästa års algoritmer blir smarta på riktigt, inte bara låtsas att de vet vad jag vill ha.

På Facebook kommer i alla fall en sak att bli bättre 2018. Det ska bli slut på tjat om gilla och dela och tagga en kompis. De som lägger ut sådana uppmaningar gör det för att hamna högt upp när den där algoritmen bestämmer vad som ska visas i mitt flöde. Men nu ändrar Facebook så att inlägg som på luriga sätt vill locka folka att engagera sig i stället knuffas ned i botten. För folk vill inte se sina flöden fyllas med meningslösa tävlingar och tester. Och Facebook vill inte att vi ska tröttna. Det är vi användare som är deras produkt.

Det är lätt att glömma det ibland, men det är fortfarande människor som bestämmer över algoritmerna.

PS. När jag skrev att annonserna ännu inte nästlat sig in i min mobil var det kanske inte riktigt sant. Idag ville mobilens karta ge mig navigeringsförslag för att köra till leksaksaffären BR. Eftersom jag inte har små barn har inte besökt den på många år. Jag har heller inte sökt efter leksaker på nätet eller haft någon annan relation till BR. Det enda jag kan komma på som förklaring är att BR betalar för att få med sitt företag på kartan och att det då ingår att de ska komma med som förslag i folks mobiler. Eller också tycker den där algoritmen helt enkelt att jag borde leka lite mer. Jag kanske ska vara glad att den inte ville visa vägen till vårdcentralen eller apoteket.

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten (eGP) 26 december 2017.

Hallå Facebook, var har ni gömt kundtjänsten?

Maria Ekström tycker att Facebook borde ha en kundtjänst som andra företag. Bild: BENJAMIN TODREAS

 

Många företag har kundtjänst på Facebook. Men är det företaget Facebook du behöver hjälp från är det omöjligt att få direktkontakt med en anställd. Maria Ekström har ägnat flera månader åt att försöka byta namn på sin sida.

Behöver du hjälp med något som inte finns med i frågorna och svaren på Facebooks hjälpcenter finns ingenstans att gå vidare. Det finns bara hjälpforum där användare kan hjälpa varandra. Där är fullt av obesvarade frågor, men inte många svar.

Maria Ekström är redaktör för en tidskrift med vetenskapsnyheter för fysioterapeuter som i våras bytte namn från Fysio till FysioScience.

När Maria försökte ändra namnet även på tidningens Facebooksida fick hon avslag. Hon överklagade men fick avslag igen. Facebooks motivering:

”Namnet du begärde antyder att sidans innehåll har ändrats, vilket kan vara förvirrande för dem som gillar sidan.”

– Facebook har inte förstått vad det handlar om och de har tagit flera veckor på sig för att ge ett standardsvar, säger Maria Ekström.

Hon svarade på Facebooks besked igen, men fick inget svar.

I ett forum på Facebook hittade hon en kommunikationskonsult som säger sig ha en kontakt på Facebook och erbjöd sig att försöka få namnet på sidan bytt. Om det lyckas tar konsulten tvåtusen kronor i betalning.

För journalister är det lika svårt som för användarna att få prata med någon på Facebook.

Journalister kan skicka skriftliga frågor via Facebooks svenska PR-byrå Spotlight. Jag gjorde det, för att skriva en artikel för Göteborgs-Posten om svårigheten att kontakta Facebook. Jag frågade om det finns något sätt att få prata eller chatta med någon anställd, om det går att betala för att få support, vad Facebook tycker om att andra tar betalt för att kontakta dem och vad Maria Ekström ska göra för att få rätt namn på sin sida.

Efter två dagar fick jag svar på engelska från Tineke Meijerman, kommunikationschef för Facebook i Benelux-länderna. Mejlet är bara undertecknat Tineke, ingen titel, jag får googla för att förstå att mina frågor har hamnat på chefsnivå.

Tineke Meijerman skriver att ett medieföretag alltid kan kontakta Facebooks mediapartners med den här typen av frågor och att de nu försöker hjälpa Maria.

Tineke Meijerman svarar inte på resten av frågorna. Hon verkar inte ha förstått problemet. Varken Maria Ekströms problem – att Facebook gett avslag med en motivering som är svår att förstår och att det inte går att kontakta den som gett avslag – eller det större problemet att världens största sociala medieföretag inte verkar vilja ha kontakt med sina användare.

Svaret från Tineke Meijerman kom 29 juni.

Artikeln ovan publicerades i Göteborgs-Posten 4 juli. Då hade Maria Ekströms problem lösts. Vid midnatt 1 juli fick hon ett meddelande:

”Din sidas namn har ändrats på Facebook. Vi informerar dem som gillar din sida om ändringen och de kan välja att informera oss om sidans nya namn är vilseledande.”

Sidnamnet är nu ändrat så som Maria ville ha det, så det matchar tidskriftens namn. Meddelandet är undertecknat ”Logan, Pages support”. Det verkar vara ett standardmeddelande, inte skrivet speciellt för Marias ärende, eftersom det också finns med en länk för att byta användarnamn för sidan, något som Maria gjort långt tidigare.

Sidan fick sitt nya namn, men det är lika oklart som förut ut hur en användare ska få personlig support när något blir fel med Facebook. Att gå via en tidning som går via Facebooks PR-byrå som kontaktar supporten känns som en något krånglig lösning.

Facebook är ett enormt stort globalt företag. Det är förståeligt att de byggt ett supportsystem där det mesta sker med automatik. Samtidigt måste det gå att få kontakt med en riktig människa när automatiken inte fungerar.

Det är troligt att den här tidskriften för fysioterapeuter inte borde fått byta sidnamn enligt Facebooks algoritmer, annars hade väl namnändringen godkänts från början. Det är lätt att förstå principen. En sida för alla som gillar gulliga katter kan inte få förvandlas till en sida för alla som hatar katter.

Men varje människa som tittar på det här fallet inser direkt att det enda rimliga är att Facebooksidans namn måste ändras när tidskriftens namn har ändrats.

Facebook har blivit huvudkanalen för många företag och organisationer för att kommunicera med kunder och medlemmar. Att inte kunna använda sin Facebooksida blir ett stort problem, både för företag och privatpersoner.

Om Facebooks regler vore glasklara och inget som bröt mot dem tilläts hade det kanske gått att tänka att det är så här det måste vara. Men det finns en massa sidor och konton på Facebook som bryter mot reglerna, många i skumma syften, för att lura användare.

Om samtidigt rimliga saker som inte skadar någon stoppas, då fungerar inte automatiken bra. Och ingen kan väl tycka att det är en trevlig lösning att bara de som går via journalister eller betalar advokater och konsulter får hjälp.

För Maria Ekström är svaret på hur Facebook ska göra enkelt:

– Facebook är ju ett företag. De borde ha support som andra företag – en chatt, mejlkontakt, telefon.

Facebook vill läsa dina tankar

Ingen skärm, inga tangenter, ingen röst. Din tanke räcker för att föra över orden. Facebook håller på att skapa ett gränssnitt mellan hjärna och dator. De har sextio forskare som jobbar på det.

Just när många börjar tycka att allt för stor del av livet går åt till att stirra på mobilen kommer en glimt av lösningen. Facebook tänker koppla in sig direkt till våra hjärnor.

Regina Dugan som berättade om projektet på Facebooks konferens för utvecklare, F8, var noga med att betona att Facebook inte vill läsa alla våra tankar. Du ska själv bestämma vilka tankar du vill publicera. Ungefär 100 ord i minuten ska vi kunna få ur oss på det här sättet.

Facebook vill inte be oss operera in sensorer i våra hjärnor utan satsar på att informationen ska överföras optiskt. Ungefär som när hälsoarmband läser av syrehalten i blodet med en ljusstråle.

Om vi talar tyst för oss själva, inne i huvudet, skapas aktivitet i hjärnan. Den aktiviteten vill Facebook läsa av utifrån och omvandla till ord. Ord som dessutom kan översättas till andra språk innan de publiceras på internet eller skickas till någon.

Det är inte hokuspokus även om det kan dröja länge innan vi skickar tankar till varandra i vardagen.

Jag vet inte om det blir mindre störande om alla går runt med tankemössor på huvudet än om vi stirrar i mobilen. Kanske behövs ingen mössa, kanske räcker det med ett pannband. Eller kanske går det att bygga in tankeläsningen i de AR-glasögon vi förväntas bära i en närmare framtid, där gränser mellan fysisk och virtuell verklighet suddas ut.

Även om Facebook inte lyckas nå ända fram med sin hjärnforskning kan det komma ut bra saker av den. Till exempel hjälpmedel för dem som av olika skäl inte kan läsa eller skriva.

Jag har många gånger önskat att jag bara kunde tänka fram mina artiklar, utan att behöva skriva orden. När jag nu försöker sätta mig in i hur det kan bli uppstår många frågor. Blir det autocorrect på mina tankar? Hur ska jag kunna kontrollera texten innan jag skickar den? Vem bestämmer var kommatecknen ska stå? Sen inser jag att det där inte blir viktigt när mina tankar flyter in direkt i läsarnas hjärnor. Ni kommer att förstå vad jag menar.

Om inte budskapet störs ut av annonserna.

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten 2 maj 2017.

Äntligen, eller? Nu kan du sätta färg på Facebook med iphone också.

Många iphoneägare har undrat. Hur gör folk för att få sådana där färgade plattor på Facebook? Nu går det att göra från iphone också.

Androidägare har kunnat göra det länge. Smarta citat eller inte så smarta citat eller helt ointressanta statusuppdateringar har dykt upp med stora bokstäver på färgade plattor i Facebookflödet.

Kanske har du redan hunnit tröttna på att se dem.

Kanske har du stört dig på att folk tar upp mycket plats i ditt flöde utan att det står något smartare än typ ”Beställer pizza” på illgrön bakgrund.

Nu kan du räkna med att det blir ännu värre. Facebook har lagt till möjligheten att ha sin statusuppdatering på färgad bakgrund både för IOS och för datorer.
Bara börja skriva din status som vanligt så dyker färgvalet upp. Det finns åtta färger och toningar att välja på.