Hitta rätt i världen med tre ord

///öppettider.gurka.marmor - en plats i skogen utanför Partille
De tre snedställda strecken visar att det som kommer efter är en what3words-adress. Du kan hitta fram till just de här tre kvadratmetrarna genom att skriva in orden i appen eller på webben.

Glöm grader, sekunder, minuter, väderstreck och konstiga tecken. Med appen What3words kan du ange en position med tre ord, lätta att skriva, läsa och komma ihåg.

Om du någon gång har försökt navigera till en plats utifrån en skriftlig beskrivning med koordinater angivna förstår du varför den här appen är smart. För när din mobil eller kartapp inte använde samma system som de som skrev ned koordinaterna, eller du råkade halka lite på tangentbordet och fick en siffra fel – då var det stor risk att du fick vägledning till östra Seychellerna istället för till halmslöjdskursen i Skövde.

What3words har delat in jordklotet i rutor på tre gånger tre meter. Varje ruta har tilldelats tre ord. Det finns många språk att välja på och svenska är ett av dem.

Appen är gratis. Du väljer vilken ruta på kartan du vill veta orden till. Sen kan du dela platsen med andra. Då får de en länk de kan klicka på och se platsen direkt på en karta med möjlighet att navigera dit med sin vanliga kartapp. Mottagaren måste alltså inte ha What3words-appen för att kunna hitta rätt.

Bäst kommer det här systemet till sin rätt i positionsanvisningar där man inte har möjlighet att klicka på länkar, till exempel på visitkort och i tryckta annonser, eller om positionen förmedlas muntligt. De tre orden är lättare att memorera eller skriva än en rad siffror. Postadresser fungerar inte alltid så bra i navigeringsappar. Och vill du visa var svampstället eller badplatsen eller utsiktsplatsen ligger eller var ditt tält står på festivalplatsen finns det ingen adress. Då är de tre orden smidigare än koordinater.

Företag och organisationer har börjat använda systemet. Mercedes-Benz och Fords navigeringssystem kan ta emot treordsadresser i skrift och med röst. DB Schenkers kunder kan ange tre ord som adress för att få budbilen att köra till rätt ingång.

Företaget bakom What3words finns i Storbritannien. Där är många lokala räddningstjänster anslutna till systemet. Den som ringer efter hjälp kan säga tre ord istället för att försöka beskriva platsen.

Orden är olika på olika språk. Det är alltså inte översättningar. Anstötliga ord är inte med. Urvalet är gjort av människor. De tre orden som tilldelats en ruta kommer aldrig att ändras.

Vill du se vilka tre ord din plats har? Hämta appen för Iphone eller Android eller surfa till what3words.com med datorn.

TEXT & BILD: EVA WIESELGREN

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten och andra morgontidningar 10 september 2019.

När går nästa tåg till Berlin?

Nu finns kollektivtrafik i Apples kartor. De kom långt efter Google, men gör det inte bättre. Och något smidigt sätt att boka tågsemestern i Europa med mobilen finns ännu inte.

Det var många år sen Google införde navigering med kollektivtrafik i sin kartapp. Du skriver in vart du vill åka, markerar att du vill åka kollektivt och får upp avgångstider och byten. Praktiskt framförallt när du är på nya platser där du inte känner till linjer och tidtabeller.

Nu har även Apple lagt in kollektivtrafik i sin iphonekarta. Inne i kartappen fungerar det, men om jag frågar Siri när nästa tåg går från Göteborg till Stockholm kan hon inte svara. Antingen får jag goddag-yxskaft-svar som att det är 36 kilometer fågelvägen till Göteborg eller så svarar hon att hon inte har tidtabeller men att jag kan be om en färdbeskrivning. När jag ber om en färdbeskrivning får jag det ibland, med tider angivna.

Detta, att jag måste formulera mig på ett föga intuitivt sätt för att maskinen ska förstå, är inte alls likt Apple, som brukar sätta användarvänligheten i centrum.

Jag hoppas att det är en tillfällig nödlösning.

Apple klarar inte heller att ge mig tågtider utanför Norden. Googles assistent levererar tider till både Berlin och Rom utan att tveka.

Den som planerar att åka utomlands med tåg på semestern bör vara utrustad med tid och tålamod, inte bara för själva resandet.

Det finns många appar för den som vill söka och köpa flygresor. Motsvarande appar för tågresenärer fixar inte biljettköp för hela resan, om de ens kan ge tiderna.

SJ:s app är utmärkt för resor med SJ, men det går inte att boka en resa till Berlin.

Tyska järnvägens app, DB Navigator, går att boka och köpa biljetter i när du väl tagit dig ut från Sverige.

Apparna Goeuro och Trainline ger mig förslag på långfärdsbussar. Appen Rail planner för dem som har interrailkort ger tågtider men ingen möjlighet att köpa biljett. Appen Loco2 ger tågtiderna och möjlighet att köpa biljetter till delar av resan. Då verkar det ändå enklare att boka och köpa med SJ- och DB-apparna.

EU-parlamentet röstade i höstas ja till ett lagförslag om att det ska bli lättare att boka tågresor mellan olika länder i Europa. Då kommer förhoppningsvis även apparna att fungera över gränserna.

Färdbeskrivningarna för tågtrafik hos Apple är inte helt användarvänliga – om du skriver en stad får du en plats som inte är centralstationen. I det här fallet Scandinavium och Rådhusplatsen. Beskrivningen tyngs av spårvagnar och extra gångtid. Siri är inte till mycket hjälp. Googles assistent (bilden till höger) har bättre koll på tidtabellerna.

Text: EVA WIESELGREN

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten och andra morgontidningar 5 februari 2019.

Förföljd av korkade algoritmer

RUNDGÅNG. Jag delade en debattartikel från Dalarnas tidning på Twitter. Nästa dag hade min mobil valt ut den som speciellt intressant för mig.

 

Datorer som listar ut vad vi vill och servar oss är smart. Men när mobilen vill att jag ska läsa artiklar jag redan läst och annonserna visar byxorna jag redan köpt, då är det bara irriterande.

När jag ser tillbaka på teknikåret som gått handlar det väldigt mycket om artificiell intelligens. Det är maskiner som lyssnar och lär sig och anpassar sig för att hjälpa oss på bästa sätt. Smarta högtalare och digitala assistenter som kan göra allt från att berätta när bussen går till att beställa pizza.

I teorin alltså. I praktiken har de smarta assistenterna dålig koll på busstiderna där jag bor och vill helst jag ska åka till Partille och hämta min pizza.

Men visst, jag behöver inte använda digitala assistenter om jag inte vill. Jag gör det ändå för att vara hygglig. Om ingen pratar med dem kommer de ju aldrig att lära sig.

Värre är det med algoritmerna på webben. De har under året tagit sig allt större friheter, och det är tveksamt om deras syfte ens är att hjälpa mig.

Flödena på Facebook och Twitter som förut visade mina vänners inlägg i tidsordning visar nu vad algoritmerna tror att jag vill ha. Det betyder oftast saker som många har gillat och skickat vidare. Det kan ta lite tid innan ett inlägg hunnit få det där engagemanget. Så medan jag på Twitter matas med inlägg som gjordes igår och hunnit bli populära missar jag aktuella grejer mina vänner skriver just nu. De får jag se i morgon. Och de briljanta inläggen som skrivs av ett ensamt geni med få följare kommer ingen någonsin att läsa.

Med liknande urvalsmetod förser mig mobilen med nyheter. Artiklar som många i engagerat sig i visas i en lista. Algoritmen bakom verkar också ha koll, om än bristfällig, på geografin eftersom den ofta tycker jag ska läsa Borås tidning. Nu prenumererar jag inte på den eftersom jag inte bor i Borås och kan därför inte läsa artiklarna bakom betalväggen men det har inte algoritmen fattat. Jag kan inte stänga av det eller tala om vilka förslag jag vill slippa.

Dessutom är det ofta så att jag redan läst de artiklar som går att läsa, och inte vill se flera dagar gamla nyheter.

Annonserna har ännu inte nästlat sig in i min mobil, men ute på webben är de överallt och jagar mig. De visar skorna jag kollade på förra månaden och byxorna jag köpte förra veckan. Om och om igen kommer dessa byxor. Det är bra byxor. Men jag har redan köpt dem. Det är meningslöst för mig att se dem igen. Har priset sjunkit blir jag ledsen, men jag kommer inte att köpa dem igen. För affären som säljer byxorna är det ännu mer meningslöst, annonsen gör mig bara irriterad trots att jag gillar produkten.

De här annonserna går att välja bort och anpassa på olika sätt. Men vem orkar lägga tid på att joxa med det utan att ens få betalt?

Inte jag. Jag skriver om dem i stället.

Och hoppas att nästa års algoritmer blir smarta på riktigt, inte bara låtsas att de vet vad jag vill ha.

På Facebook kommer i alla fall en sak att bli bättre 2018. Det ska bli slut på tjat om gilla och dela och tagga en kompis. De som lägger ut sådana uppmaningar gör det för att hamna högt upp när den där algoritmen bestämmer vad som ska visas i mitt flöde. Men nu ändrar Facebook så att inlägg som på luriga sätt vill locka folka att engagera sig i stället knuffas ned i botten. För folk vill inte se sina flöden fyllas med meningslösa tävlingar och tester. Och Facebook vill inte att vi ska tröttna. Det är vi användare som är deras produkt.

Det är lätt att glömma det ibland, men det är fortfarande människor som bestämmer över algoritmerna.

PS. När jag skrev att annonserna ännu inte nästlat sig in i min mobil var det kanske inte riktigt sant. Idag ville mobilens karta ge mig navigeringsförslag för att köra till leksaksaffären BR. Eftersom jag inte har små barn har inte besökt den på många år. Jag har heller inte sökt efter leksaker på nätet eller haft någon annan relation till BR. Det enda jag kan komma på som förklaring är att BR betalar för att få med sitt företag på kartan och att det då ingår att de ska komma med som förslag i folks mobiler. Eller också tycker den där algoritmen helt enkelt att jag borde leka lite mer. Jag kanske ska vara glad att den inte ville visa vägen till vårdcentralen eller apoteket.

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten (eGP) 26 december 2017.