Gammal bildskatt fri att använda

From The New York Public Library
Några av fynden jag gjorde i biblioteket.

 

Letar du efter illustrationer till blogg, inbjudningskort eller något annat? Spana då in biblioteket i New York. De har scannat och lagt ut en stor mängd bilder från sina samlingar och många av dem är fria att använda.

Du hittar samlingarna på The New York Public Library Digital Collections.

Du kan antingen bläddra runt eller söka på ord om du är ute efter något speciellt. Det krävs inga specialprogram, ingen registrering, inget lånekort. Står det att bilden är fri att använda kan du göra det.  Biblioteket vill gärna att du anger källan och länkar till dem, men det är inget krav. Det finns färdiga texter med länkar att kopiera till bilderna.

Du kan redan när du söker ange att du bara vill se bilder som är fria att använda.

Många av dem går att ladda ned i högupplöst format.

Jag har suttit hela förmiddagen och kollat på foton och teckningar. Att kunna kolla på bibliotekets samlingar i New York fast jag sitter i Sverige är bara det en fantastisk möjlighet. Att dessutom få ta bilder jag gillar och använda dem är en väldigt bra service.

Där finns inte bara vackra eller kul illustrationer, utan också många dokumentära foton. Jag sökte på hundar och hittade mycket spännande.

Den här hittade jag när jag sökte på ”working dogs”. Klicka på bilden för att komma till dess sida i biblioteket.

 

(Lagarna om upphovsrätt skiljer sig lite i Europa och USA. Har du för avsikt att använda bilderna kommersiellt, för att tjäna pengar på dem, är det bäst att kolla med en jurist först vad som gäller här.)

 

 

 

Dela är bra, stjäla är dåligt

I natt blev jag blockad på en Facebooksida. Anledningen: Jag frågade om författaren till en text var tillfrågad om att den publicerades.

En del verkar ha förstått att bilder inte får kopieras hur som helst på nätet, men missat att även texter skyddas av upphovsrätt.

Texten var ett långt avsnitt ur en tidningsartikel.

Personen bakom sidan blockade mig och svarade att det fanns lagligt stöd för publiceringen. Och det är möjligt att hen bett om lov och fått tillstånd. Men eftersom det varken fanns namn på författaren eller länk till tidskriften, verkade det inte så.

Det är lätt att få uppfattningen att allt är okej på nätet, där alla uppmanar varandra till att dela, för att få fler gilla och visningar.

Och att trycka på delaknappen på sociala medier är helt okej. Den som lägger ut en text eller bild på Facebook anger i sina inställningar vem som kan se bilden, när den delas vidare finns information om ursprunget kvar. Det är så det går till, det står reglerna du godkänner när du går med.

Men att kopiera någon annans text eller bild och lägga in det på ett annat ställe på internet är inte att dela utan att stjäla. Det hjälper inte att du anger källa, talar om var det är hämtat eller vem som skrivit och fotograferat, du måste ha tillstånd.

I dag när det mesta som publiceras också finns på nätet är det enklaste att helt enkelt länka till den text du vill att folk ska läsa. Att dela en länk är helt okej och den som publicerat texten blir glad att flera läser och hittar till sajten eller bloggen. En variant är att bädda in något på sin egen sajt. Då ligger det rent tekniskt kvar på originalplatsen men visas upp på det nya stället. Detta är vanligt när det gäller Youtubeklipp.

Hur ska du tänka för att det ska bli rätt?

Titta på stället som publicerat texten du vill återpublicera. Finns det färdiga delningsknappar eller inbäddningknappar? Använd då dem.

Finns det en Creative Commons-licens? Klicka då på den och läs vilka villkoren är. Det kan till exempel stå att artikeln får publiceras om du anger författarens namn.

Står det inget om copyright? Lagen om upphovsrätt gäller ändå. Du får inte kopiera och publicera texten någon annanstans. Men du kan alltid länka till sidan där den ligger.

Men citat då? Man får väl citera? Jo, det får man. Men citat är inte långa stycken, det är en eller några meningar. Du kan välja en bra formulering ur texten, skriva den och sen länka till stället där hela artikeln finns att läsa.

Det finns gråzoner. Är du osäker på vad som är rätt och fel – fråga upphovsmannen, alltså författaren till texten om det går bra att du kopierar. Är det en bild så är det fotografen eller tecknaren du ska fråga, det räcker inte att den som är med på bilden ger sin tillåtelse. Skriv att det är publicerat med tillstånd av upphovsmannen så att de som ser det förstår.

Texter ska ha verkshöjd, räknas som ett litterärt eller konstnärligt verk, för att skyddas av upphovsrätt. Ett matrecept med uppräkning av ingredienser anses till exempel inte ha verkshöjd.

Sen finns det saker som flyger runt på nätet och delas av många utan att någon vet vem som la ut det först. Ibland är det fejkade grejer där ursprunget är ett annat än det som anges. Det kan vara kul och bra saker men det kan också vara rykten och lögner. Var försiktig när du delar sådant där du inte vet källan. Det kanske verkar skojigt eller behjärtansvärt, men kan vara utlagt för att skada någon.

De flesta texter och bilder som finns på nätet i dag är gratis att läsa och titta på. Det betyder inte att de är allas egendom eller utan värde. Det är den som framställt text och bild som måste avgöra hur den ska spridas. Att det är svårt att stoppa spridning på nätet, och att det kan vara väldigt kul att se en bra formulering få vingar på nätet, betyder inte att det är okej att göra hur som helst.

Det handlar mer om vanlig hyfs än om vad som står i lagen.

PS: Dela gärna detta, med delningsknapparna eller genom att länka hit!

 

 

Lägg detta på din status. Istället.

Ååå. Folk fortsätter med tramset om att de förbjuder Facebook att använda deras bilder. Man kan bli tokig. Eller hitta på nåt kul. Här är varianter som dykt upp i mitt flöde under dagen:

Läderlappen kan man alltid lita på.

Eller varför inte passa på och ställa upp lite nya villkor för vad som gäller:

 

Här är nån som insett att det där med att vara privat på nätet är det lika bra att glömma:

Eller för att citera Marx (Groucho): ”Visst är jag paranoid, men är jag tillräckligt paranoid”:

Worst case scenario?:

Sen såg jag en rolig teckning av Martin Kellerman som jag tänkte länka till, men nu hittar jag den inte. Den innehöll i alla fall budskapet att ingen är intresserad av dina familjebilder.

Sluta dela Facebook-hittepå!

Nej, nej, nej! Du ska inte lägga in något om upphovsrätt på din Facebookstatus. Inte den här gången heller. Inte heller ska du lägga in att Facebook börjar ta betalt av alla som inte lägger in något på sin status.

För det är inte sant. Det var inte sant förra gången och inte förrförra gången och kommer inte att vara sant nästa gång heller.

Eftersom inte bara jag utan väldigt många andra försöker upplysa om att det här inte stämmer är det förunderligt att vuxna människor ändå fortsätter att skicka runt de här hittepå-grejerna.

Upphovsrätten först: Lagen om upphovsrätt gäller även Facebook. Men för att Facebook som tjänst ska fungera måste de ha rätt att kopiera bilder och texter och visa dem på olika sätt. Annars skulle inte dina vänner kunna se bilderna och dela dem till andra. Därför står det i användarvillkoren att Facebook har rätt att använda det du lägger ut på olika sätt. Det står också att denna rätt upphör så snart du tar bort dina grejer från Facebook.

Facebook säljer inte dina bilder. Ser du i en tidning eller på annat ställe att det står BILD: FACEBOOK under en bild så betyder det inte att Facebook sålt bilden eller att godkänt att den används. Det betyder att den som publicerat har plockat den från Facebook, i bästa fall med fotografens godkännande. Det är dumt att skriva så (Bild: FACEBOOK), och det är fel att publicera andras bilder utan lov, men det är en annan fråga.

Vill du inte gå med på Facebooks användarvillkor ska du sluta använda Facebook och välja en tjänst som du tycker har bättre villkor. (Ello till exempel, där finns troligen inte många du känner, ingen kommer att störa sig på konstigheter du skriver i din status).

Att sätta olika villkor i din status betyder inget alls. Facebook bryr sig inte, det ändrar inte det faktum att du faktiskt gått med på användarvillkoren när du började använda tjänsten.

Att Facebook ska börja kosta pengar är också fel. Om Facebook skulle genomföra en sådan sak (vilket de flera gånger sagt att de inte ska) skulle du fått veta det från Facebook själva, inte från någon status. Det som sprids nu att om man inte betalar blir allt publikt är inte sant. Sprid inte sådant som är fel.

Till sist. Tre bra anledningar till att du inte ska sprida felaktigheter:

  1. Du skräpar ned internet och förstör för dina medmänniskor. Antingen genom att lura andra eller genom att uppta plats i våra flöden med dumheter som inte ens är roliga.
  2. Du framstår som korkad och okritisk, en person med dåligt omdöme som bara följer strömmen utan att tänka själv.
  3. Du riskerar att dina vänner tror att du har problem med spriten (hen måste va full som sitter och delar detta)

 

PS. Det går runt kul grejer också som skojar med fenomenet. Dem kan ni gärna dela.

Så här skriver Facebook själva:

Exit mobile version